En liten blogg om lyckan att få vara fysiskt aktiv

Idag är det ca 15 år sedan jag bestämde mig. Med ca 10-15 kg dallrande övervikt, ständig torrhosta på grund av rökning, fest med alltför mycket alkohol varje helg, i princip ingen motion alls och ganska osunda matvanor var jag, inte ens fyllda 20, på väg in i ett liv som jag inte ville leva. Det är sant! Så jag tog tag i det. Slutade röka och började simma (astråkigt). Slutade äta glass och började med fruktsallad. Bytte så småningom stad och kom i kontakt med människor som var duktiga på träning. Började jogga, cykla, gå på gympa, spinning och aerobics. Sprang något lopp, trampade runt tjejvättern. Mådde bra! Idag är jag 36 år och har två underbara barn. I min byrå finns en mapp med dokument som jag är stolt över. Ett intyg på att jag är utbildad gruppträningsinstruktör, ett annat på att jag är detsamma i Box. Tuffa utbildningar som man inte klarar utan hyfsad fysik. Där finns också bevisen för en mängd lopp som jag genomfört genom åren, allt från tjejklassikerlopp till minitriathlon. Ovanpå den där byrån står det som jag är mest stolt över: Ett diplom undertecknat Micke Thorén och HKH Prinsessan Lilian. En lagerkrans och tre kronor pryder diplomet, som visar att jag genomfört en svensk klassiker. DET trodde varken jag eller någon annan för 15 år sedan!

torsdag 23 februari 2012

Underbara Åre!

Lillprins bus´slalompremiärar...Så fort jag kliver innanför den snurrande glasdörren på Holliday club hotel fyller det mig. LUGNET. Den sprakande brasan, den vackra inredningen, dofterna, människors avstressade ansikten... Jag kommer på mig själv med att le. Första gången vi var här var stället nytt. Äldste sonen var ett par år gammal och jagade lampor med en annan liten pojke som han råkade. Den gången var vi bara på besök, utan att övernatta. Efter det har vi bott på Holliday flera gånger, både sommar, höst och vinter. Alltid lika fint, fräscht och... rofyllt.
Den här gången tog vi tåget för en kortvecka i snön. Jag var trött och sliten, inte alls återhämtad efter sjukan som tog om och fullspäckade veckor. Härligt nog har vi kunnat glädjas med barnens framgång i Rödkullens barnområde (premiär för lillprins bus), samt roat oss med vila, bad, spel och god mat. Summa summarum sköna, avkopplande dagar. Minimalt med träning, maximalt med vila och återhämtning!
Imorgon går Nocouts roliga trainingday av stapeln. Tyvär säger min kropp nej till träning än så länge, så jag tvingas avstå. Är så ledsen över detta, älskar sådana inspirationsdagar mest av allt ju! Dessutom skulle jag ha hållit i ett boxpass, vilket jag nu måste låta en annan instruktör ta. Surt är ordet, men samtidigt: Man måste vara rädd om den kropp man har, den är fantastisk på att tala om hur den vill ha det!

måndag 13 februari 2012

Man kan tycka vad man vill...

...om alla hjärtans dag. Kommersiellt jippo, trams, löjligt, som vilken dag som helst,kan väl kvitta, jobbigt... Personligen tycker jag att det är ganska fint med en speciell dag då vi kan uppmärksamma de fina, goda energigivarna i våra liv lite extra. För mig är det friskvård på hög nivå att värna om nära och kära, att ge glädje är att få glädje! Självklart kan och bör man göra det alla dagar, men idag är en utmärkt dag att stanna upp och tänka lite extra på lyckan av att vara omgiven av glädje och kärlek. För mig är det viktiga att visa uppskattning till människor som jag tycker om, och ingen dag kan väl passa bättre än just idag? Stor kram till er alla, oavsett vad ni anser om denna dag!

Till kära kollegorna, familjen och vännerna (de som är för långt bort får nöja sig med ett SMS ;-))

söndag 12 februari 2012

Bryta ihop och komma igen


Usch så sjuk jag varit! Inget allvarligt alltså, det gick ju över, men DÅLIG! Kände ju av det redan innan EFIT-utbildningen, och förra helgen bröt det ut rejält. En riktig influensa, feber, genomförkyld (och ni som känner mig vet vad det innebär, kan helt klart tävla med killen i nässprayreklamen om antalet använda näsdukar) och däckad. Ynk!

Jag tänker dock att kroppen är smart funtad, den behövde 100 procent vila och detta var enda sättet...


Nu börjar jag dock bli helt återställd, vilket känns underbart. Hela denna weekend har jag ägnat åt att umgås med mina fina barn. Friskvård på hög nivå! Vi har shoppat, fikat, lekt, spelat, åkt skridskor och vistats ute i det ljuvliga vädret, bakat, kollat mello och myst. Kärlek är viktigt! Kram på er därute :-)