Det här med vad vi stoppar i oss

Vi lever i ett väldigt upplyst samhälle. Ständigt dyker det upp nya rön om hur vi ska äta och leva för att må bra och prestera på topp. Det är bra att vi får hjälp med hur och vad vi ska äta, samtidigt som det kan stressa oss med alltför mycket "ska" "bör" och "måste".
Personligen har jag tagit till mig mycket av larmen om vad halvfabrikaten innehåller, samt av hur dålig djurhållning och besprutning av frukt och grönt påverkar oss. För bara några år sedan stoppade vi glatt i oss lax från styckfrysförpackningar och kycklingrätter tillagade av frysta filéer från enkilospåsar. Vi tyckte till och med att det var gott. Dels fanns det inte så mycket alternativ, dels visste vi inte bättre. Idag väljer vi ekologiska produkter så långt vi kan, närproducerat, från bra och "rena" uppfödare/odlare.
Jag har förmånen att känna en tjej som jobbar på KRAV. Genom henne får jag många råd och tips om bra, ekologisk och rättvisemärkt mat. Ju mer man vet, desto lättare blir det. Många hävdar att de väljer bort ekologiskt för att "det blir för dyrt" och "är för svårt att få tag på". Här kan man faktiskt tänka om, det har vi gjort. Köper fyra bananer i stället för fem, en mindre köttbit som vi drygar ut med tex grönsaker, lagar bara det vi ska äta just den måltiden och väljer andra alternativ till matlådorna. Självklart kan man inte alltid göra sådana val, men det lilla gör också stor skillnad! Många ekoprodukter är inte dyrare än "vanliga" idag. Finns inte den vara man tänkt köpa som eko kanske man får tänka om lite. Kan jag hitta något snarlikt, av ett "bättre" fabrikat från en producent som värnar om människor och miljö? Visst, det kräver lite tid, energi och kanske kostar några hundringar mer varje månad. Men ärligt talat, det är vi väl nästan skyldiga oss själva och vår miljö?

PS: Idag har jag och barnen ätit Mingmat, hemkörd av Pizzaonline. Det gjorde vi på papptallrikar med plastbestick. Vi är alltså bara ekopretton ca 90% av vår tid, för jag är övertygad om att det lilla spelar stor roll i slutändan.

Halvtid... och det går utmärkt!

Nu är jag igenom mer än hälften av min 30-dagarsutmaning. Det går mycket bättre än vad jag vågat hoppas på! Jag har väl aldrig varit någon godisråtta, men det här med fikabröd...
Det har varit en mycket intensiv period på många plan, så visst har jag varit sugen på ett glas vin vissa kvällar, men det har inte varit särskilt svårt att stå emot. Jag har varit utsatt för en mängd situationer då jag i vanliga fall skulle ha tagit ett fikabröd/en chokladbit/druckit alkohol, men valt att avstå. Det känns BRA!
Tyvärr har jag inte lyckats fullt ut med att få in fysisk aktivitet varje dag. Mest beror det på att jag blev sjuk i början av utmaningen, men en viss del skyller jag faktiskt på tidsbrist (kass ursäkt, men som sagt, extremläge på intensiteten i livet har gjort att jag varit tvungen att prioritera sömn och vila vissa dagar).
Det går bra för mina "medutmanare" också, vi diskuterar mycket om hur vi motstår suget, vad vi hittar för alternativ och hur omgivningen ser på det hela. Idag har jag bjudit på en underbar, nyttig, helt sockerfri morotskaka som en liten "sporre". Dessutom blev det än ljuvlig löprunda i gnistrande vinterväder. Lite livet de luxe en vanlig torsdag!