En liten blogg om lyckan att få vara fysiskt aktiv

Idag är det ca 15 år sedan jag bestämde mig. Med ca 10-15 kg dallrande övervikt, ständig torrhosta på grund av rökning, fest med alltför mycket alkohol varje helg, i princip ingen motion alls och ganska osunda matvanor var jag, inte ens fyllda 20, på väg in i ett liv som jag inte ville leva. Det är sant! Så jag tog tag i det. Slutade röka och började simma (astråkigt). Slutade äta glass och började med fruktsallad. Bytte så småningom stad och kom i kontakt med människor som var duktiga på träning. Började jogga, cykla, gå på gympa, spinning och aerobics. Sprang något lopp, trampade runt tjejvättern. Mådde bra! Idag är jag 36 år och har två underbara barn. I min byrå finns en mapp med dokument som jag är stolt över. Ett intyg på att jag är utbildad gruppträningsinstruktör, ett annat på att jag är detsamma i Box. Tuffa utbildningar som man inte klarar utan hyfsad fysik. Där finns också bevisen för en mängd lopp som jag genomfört genom åren, allt från tjejklassikerlopp till minitriathlon. Ovanpå den där byrån står det som jag är mest stolt över: Ett diplom undertecknat Micke Thorén och HKH Prinsessan Lilian. En lagerkrans och tre kronor pryder diplomet, som visar att jag genomfört en svensk klassiker. DET trodde varken jag eller någon annan för 15 år sedan!

söndag 24 mars 2013

Det här med vad vi stoppar i oss

Vi lever i ett väldigt upplyst samhälle. Ständigt dyker det upp nya rön om hur vi ska äta och leva för att må bra och prestera på topp. Det är bra att vi får hjälp med hur och vad vi ska äta, samtidigt som det kan stressa oss med alltför mycket "ska" "bör" och "måste".
Personligen har jag tagit till mig mycket av larmen om vad halvfabrikaten innehåller, samt av hur dålig djurhållning och besprutning av frukt och grönt påverkar oss. För bara några år sedan stoppade vi glatt i oss lax från styckfrysförpackningar och kycklingrätter tillagade av frysta filéer från enkilospåsar. Vi tyckte till och med att det var gott. Dels fanns det inte så mycket alternativ, dels visste vi inte bättre. Idag väljer vi ekologiska produkter så långt vi kan, närproducerat, från bra och "rena" uppfödare/odlare.
Jag har förmånen att känna en tjej som jobbar på KRAV. Genom henne får jag många råd och tips om bra, ekologisk och rättvisemärkt mat. Ju mer man vet, desto lättare blir det. Många hävdar att de väljer bort ekologiskt för att "det blir för dyrt" och "är för svårt att få tag på". Här kan man faktiskt tänka om, det har vi gjort. Köper fyra bananer i stället för fem, en mindre köttbit som vi drygar ut med tex grönsaker, lagar bara det vi ska äta just den måltiden och väljer andra alternativ till matlådorna. Självklart kan man inte alltid göra sådana val, men det lilla gör också stor skillnad! Många ekoprodukter är inte dyrare än "vanliga" idag. Finns inte den vara man tänkt köpa som eko kanske man får tänka om lite. Kan jag hitta något snarlikt, av ett "bättre" fabrikat från en producent som värnar om människor och miljö? Visst, det kräver lite tid, energi och kanske kostar några hundringar mer varje månad. Men ärligt talat, det är vi väl nästan skyldiga oss själva och vår miljö?

PS: Idag har jag och barnen ätit Mingmat, hemkörd av Pizzaonline. Det gjorde vi på papptallrikar med plastbestick. Vi är alltså bara ekopretton ca 90% av vår tid, för jag är övertygad om att det lilla spelar stor roll i slutändan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar