En liten blogg om lyckan att få vara fysiskt aktiv

Idag är det ca 15 år sedan jag bestämde mig. Med ca 10-15 kg dallrande övervikt, ständig torrhosta på grund av rökning, fest med alltför mycket alkohol varje helg, i princip ingen motion alls och ganska osunda matvanor var jag, inte ens fyllda 20, på väg in i ett liv som jag inte ville leva. Det är sant! Så jag tog tag i det. Slutade röka och började simma (astråkigt). Slutade äta glass och började med fruktsallad. Bytte så småningom stad och kom i kontakt med människor som var duktiga på träning. Började jogga, cykla, gå på gympa, spinning och aerobics. Sprang något lopp, trampade runt tjejvättern. Mådde bra! Idag är jag 36 år och har två underbara barn. I min byrå finns en mapp med dokument som jag är stolt över. Ett intyg på att jag är utbildad gruppträningsinstruktör, ett annat på att jag är detsamma i Box. Tuffa utbildningar som man inte klarar utan hyfsad fysik. Där finns också bevisen för en mängd lopp som jag genomfört genom åren, allt från tjejklassikerlopp till minitriathlon. Ovanpå den där byrån står det som jag är mest stolt över: Ett diplom undertecknat Micke Thorén och HKH Prinsessan Lilian. En lagerkrans och tre kronor pryder diplomet, som visar att jag genomfört en svensk klassiker. DET trodde varken jag eller någon annan för 15 år sedan!

måndag 25 februari 2013

Hej igen!

Long time, no see, jag vet. Väljer att inte gå in på orsakerna, utan konstaterar bara att det var länge sedan jag bloggade, och tänker att jag ska komma igång igen. Jag vill ju inspirera, och det är svårt när man själv saknar inspiration.
Vi kom just hem från ännu en ljuvlig vecka i Åre. Älskar den platsen, lugnet som infinner sig, livet som lunkar på, ljuset, luften, naturen, vyerna, avkopplingen och umgänget med mina fina. Lyx!
Inom min klubb händer det alltid en mängd roliga saker, men jag vill skriva om en specifik sak som vi har på gång. Jag har länge haft en tanke om att ordna ett eget cykelläger för klubben, och med hjälp av duktiga klubbkamrater blir den idéen verklighet i mitten av maj. Vi släppte 60 platser i natt, och de är i princip fullbokade. SÅ kul!
Min kropp håller sakta på att bygga upp sig efter en period av sjukdomar. Jag har haft oturen att drabbas av tre halsflussar på kort tid, vilket sänkt mig rejält. Nu gäller det att skynda långsamt för att hitta tillbaka till formen, men det känns som om den hinna av orkeslöshet som funnits i nästan ett år börjar släppa sitt grepp. Hoppas känslan är rätt så jag kan få kontinuitet i träningen och många kvalitetspass!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar